“Ät eller så gråter du och äter”, är säkert en bekant fras för många från barndomen. Det jag gjorde då var att; när mamma gick bort för en stund så flyttade jag på de senaste matresterna i komposten och hällde ner den äckliga leverlådan varefter jag lade på andra matrester så de inte skulle märkas. Värnplikten i Finland går att jämföra med “ät eller så gråter du och äter”, men här kan jag inte hälla leverlådan (värnplikten) i komposten, utan jag måste äta den med långa tänder eller alternativt blir jag en samvetsfånge. Jag är inte ensam med den här upplevelsen, utan vi är många och vi blir alltid tystade.
Jag har nu i snart nio månader gjort min värnplikt på Allians rf och inte har det smaka som leverlåda, snarast morotspyrésoppa (är inget stort fan, men det går att äta utan att klaga). Som civiltjänstplats är Allians ett bra ställe att jobba på. Mina uppgifter är mångsidiga och alla dagar är varierande. Förra hösten åkte jag omkring i skolor med en buss, jag har översatt en del texter (ber om ursäkt för alla slarvfel), kontaktat en del politiker angående diverse evenemang, hjälpt till i ordnandet av evenemang och varit med och ordna en valpanel. Mina arbetskamrater är trevliga och jag har en känsla av att jag kommit in i “gänget”. Så är det inte för alla som utför värnplikten och då menar jag civiltjänsten och militärtjänsten. Inom civiltjänsten finns det dem som fått en plats där de sitter dagarna i ända och går igenom gamla skattepapper och i militären finns det personer som får panikattacker och mår illa så de gråter sig till sömns varje dag.
Enligt Alliansis målprogram ska vi sträva efter en mer jämlik värnpliktslag som känner igen könsmångfald, som den nuvarande lagen alltså inte gör. Målet med det är att ingripa i marginaliseringen, med att lägga alla i tvångsarbete.
Jag vill att vi tar det ännu längre och att vi dumpar värnplikten, alltså skall ingen behöva göra något de inte vill. Varför då? För att den nuvarande värnpliktslagen kränker mänskliga rättigheter, det finns många unga som mår dåligt på grund av värnplikten, den har en alldeles för stor del i vår statsbudget och det är ett relik från andra världskriget. Finland är ett framgångsrikt EU-land som satsar på välmående, frihet och jämställdhet och här har en lag som kränker frihet, jämställdhet och helt enkelt mänskliga rättigheter.
Då vi bestämmer oss för att lämna värnplikten kunde vi satsa mera på; utbildning, förebyggande av marginaliseringen, hälsovården och med det på vår befolkning och dess välmående. Alltså kan vi satsa på ett mer jämställt och välmående land.
Jag tar en risk varje gång jag skriver om värnplikten, men jag tänker fortsätta det så länge jag upplever den som fel. Det man får höra då man ställer sig på tvären; “Jaha så du hatar alltså alla våra veteraner?”, “Du hatar alltså Finland”, “Du är säkert en helt trevlig människa, men du vet inget om det här”, “Män måste ju göra något för att kvinnorna måste föda barn” och mycket annat. För att citera Li Andersson “Toi on aivan suoraan sanoen paskapuhetta”. Någon tänker sannolikt att jag överdriver, jag önskar jag gjorde det, de facto lämnar jag bort en massa.
Få politiker vågar ta steget för att försöka avskaffa värnplikten för att det är en stor risk. Det är som att skjuta sig i benet, tror de.
Att avskaffa värnplikten betyder att man tar bort bl.a. följande paragraf: “Varje manlig finsk medborgare är värnpliktig från ingången av det år när han fyller 18 år till utgången av det år när han fyller 60 år, om inte något annat bestäms nedan.” detta tar inte bort det som står i vår grundlag: “Varje finsk medborgare är skyldig att delta i fosterlandets försvar eller att bistå försvaret på det sätt som bestäms i lag” (finlex.fi Finlands grundlag kap 12, 127§).
Många unga som utför värnplikten mår bokstavligen skit. Kan vi minska det med att ta bort värnplikten? Ja absolut. Kan vi får vår utbildningsnivå att stiga, med att flytta över från försvarets budget till utbildningen? Ja det kan vi.
Willjam Fagerström
Skribenten är Alliansis civiltjänstgörare, som brinner för att ifrågasätta värnplikten och andra ojämlikheter.
